Järn- och manganfilter, så får du ett filter som fungerar år efter år

Många tror att ett järn- och manganfilter löser alla problem med missfärgat vatten. I själva verket är filtret bara en del av hela vattenanläggningen. För att få ett klart, friskt och rent dricksvatten behöver hela systemet fungera, från brunnen till tappkranen.

Om någon del i kedjan brister kan det leda till missfärgat vatten, dålig rening eller återkommande problem, även om filtret i sig är av hög kvalitet.

Här går vi igenom de viktigaste faktorerna för att ett järn- och manganfilter ska fungera optimalt.

Börja alltid med brunnen

Det första steget är att kontrollera vilken typ av brunn du har.

Borrad brunn

Vid en borrad brunn är det viktigt att säkerställa att regnvatten och smältvatten inte kan rinna ner i borrhålet. Ytvatten kan föra med sig humus, organiskt material och mikroorganismer som försämrar vattenkvaliteten och kan skapa problem längre fram i reningsprocessen.

Grävd brunn

Har du en grävd brunn bör den kontrolleras regelbundet.

Det är en god idé att tömma brunnen med en dränkbar pump och inspektera den invändigt. Kontrollera att betongringarna är täta och att det inte finns sprickor eller glipor där ytvatten kan tränga in. Om brunnen är stensatt måste även fogarna mellan stenarna vara täta.

Otätheter kan leda till att humus kommer in i brunnen, vilket ofta ger ett gulfärgat vatten. Samtidigt ökar risken för mikroorganismer.

Ligger brunnen i eller intill en beteshage är det vanligt att nitrathalter och bakteriehalter ökar under höstregn och snösmältning, medan halterna ofta sjunker under torra sommarmånader eller när marken är frusen.

Kontrollera brunnslocket

Brunnsringarna bör sticka upp minst 50–100 cm över marknivå. Om brunnen ligger i marknivå kan regnvatten lätt rinna ner direkt i brunnen.

Kontrollera också att locket sluter tätt. Små öppningar kan göra att möss eller råttor tar sig ner i brunnen, vilket kan orsaka kraftigt förhöjda halter av mikroorganismer i dricksvattnet.

Hydroforen spelar en större roll än många tror

När råvattnet pumpas upp samlas det vanligtvis först i en hydrofor.

Om vattnet innehåller järn kommer en del av järnet att fällas ut och lägga sig som ett slam på hydroforens botten. Detta bottenslam bör avlägsnas regelbundet.

Om slammet får ligga kvar under lång tid kan det bli en gynnsam miljö för mikroorganismer. Resultatet kan bli att vattnet som lämnar hydroforen innehåller fler mikroorganismer än råvattnet från brunnen.

Regelbunden rengöring av hydroforen är därför en viktig del av underhållet.

Gamla galvaniserade hydroforer

Har du en äldre galvaniserad hydrofor kan det finnas ytterligare en risk.

Om råvattnet har lågt pH, innehåller aggressiv kolsyra eller förhöjda halter av klorid eller natrium kan metaller börja lösas ut från galvaniseringen. Då kan bland annat zink och andra tungmetaller hamna i dricksvattnet.

I dessa fall är det ofta en bra investering att byta till en modern hydrofor i rostfritt stål.

Så fungerar ett järn- och manganfilter bäst

Ett väl dimensionerat filter kan ge mycket god rening, men bara om det är rätt inställt och används på rätt sätt.

Rätt backspolningstid

Under backspolningen rengörs filtermassan från det järnslam som samlats upp.

Om backspolningen är för kort hinner inte filtermassan bli ordentligt rengjord. Slam blir då kvar i filtret och reningsförmågan försämras successivt.

Tillräckligt backspolningsflöde

Backspolningen måste ske med ett tillräckligt högt vattenflöde för att kunna lyfta och rengöra filtermassan.

Om flödet är för lågt stannar järnslammet kvar i filtret. Efter hand byggs allt mer järn upp i filtermassan, vilket ofta märks genom att dricksvattnet blir svagt brunfärgat trots nyligen utförd backspolning.

Våra järn- och manganfilter backspolas normalt med ungefär dubbla driftflödet för att säkerställa en effektiv rengöring.

Lagom intervall mellan backspolningarna

Hur ofta filtret ska backspolas beror på vattenkvaliteten och belastningen.

Om intervallet är för långt hinner stora mängder järn samlas i filtermassan innan nästa rengöring sker.

Exempelvis kan ett filter som är inställt på 14 dagars intervall egentligen behöva backspolas var tionde dag. Genom att minska antalet dagar mellan backspolningarna kan problemet ofta lösas.

Kontrollera backspolningsvattnet

Ett enkelt sätt att kontrollera att filtret fungerar är att titta på vattnet under backspolningen.

När backspolningen avslutas ska vattnet vara klart. Om det fortfarande är brunt eller järnfärgat finns det fortfarande järnslam kvar i filtermassan.

Då behöver antingen backspolningstiden förlängas eller intervallet mellan backspolningarna kortas.

Driftflödet är avgörande

Ett vanligt fel är att köra för högt vattenflöde genom filtret.

När vattnet passerar för snabbt blir kontakttiden mellan råvattnet och filtermassan för kort. Då hinner inte järn och mangan avskiljas fullt ut.

I många fall kan problemet lösas genom att minska vattenflödet, exempelvis genom att justera ventilen för inkommande vatten.

Kanalbildning försämrar reningen

Ett för högt flöde kan också orsaka så kallad kanalbildning.

Det innebär att vattnet hittar genvägar genom filtermassan istället för att passera jämnt genom hela filtret. Då passerar en del av råvattnet nästan obehandlat, vilket försämrar reningsresultatet.

Rätt dimensionering och rätt driftflöde minskar risken för kanalbildning.

Vid höga järnhalter kan renvatten behövas för backspolning

Om råvattnet innehåller mycket höga halter av järn kan vanlig backspolning med råvatten bli otillräcklig.

I sådana anläggningar används ofta en renvattentank där redan renat vatten lagras. Backspolningen sker då med filtrerat vatten istället för järnhaltigt råvatten.

På så sätt tillförs inte nytt järn under rengöringen, vilket ger en betydligt effektivare backspolning och bättre vattenkvalitet.

Sammanfattning

Ett järn- och manganfilter fungerar aldrig bättre än den anläggning det är installerat i. Därför bör man alltid se över hela vattenkedjan:

Brunnen ska vara tät och skyddad mot ytvatten.
Hydroforen ska hållas ren och vara i gott skick.
Filtret ska vara rätt dimensionerat.
Backspolningstid, flöde och intervall ska vara korrekt inställda.
Driftflödet genom filtret ska anpassas för att ge tillräcklig kontakttid.
Vid mycket höga järnhalter kan backspolning med renvatten vara nödvändig.

Genom att kontrollera hela systemet – istället för att enbart fokusera på filtret – får du en driftsäker vattenrening, längre livslängd på utrustningen och ett rent, klart och välsmakande dricksvatten.